Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!


Hallå! Vart går pengarna?


Snart blommar det överallt!


Hallå! Vart går pengarna?

Har ni hört talas om Återhämtningsfonden efter Corona/omställningspengarna? Ja, de som vi gemensamt skulle låna upp inom EU. Massor av miljarder av EU. 750 miljarder närmare bestämt. Som ska bidra till en grön omställning.

Nu visar en granskning att åtta av de fjorton av EU:s medlemsländer som redovisat hur de tänker använda EU:s återhämtningsstöd efter pandemin, inte klarar de uppsatta klimatvillkoren. 

Fjorton av EU:s medlemsländer har redovisat hur de tänker använda de många miljarder euro de får från EU:s återhämtningsfond efter pandemin. Totalt innehåller fonden 750 miljarder euro.

Miljöorganisationen European Environmental Bureau, EEB, visar att flera länder kommer att få svårt att få godkänt för kravet att minst 37 procent av pengarna ska gå till investeringar och reformer som stödjer unionens klimatmål. Vad gäller de övriga 63 procenten av pengarna är det sagt att de inte får bidra till någon betydande negativ påverkan på klimatet.

Hur ska då detta gå ihop?

Plattformen The Green Recovery Tracker, som granskat Återhämtningsplanerna visar att åtta av fjorton länderna inte är i närheten av att klara 37 procent klimatstödjande investeringar. Allra sämst ligger Slovenien till med 5 procent, Polen med 18 procent och Portugal med 19 procent. Vart tycker de att pengarna ska gå då?

Ja, vad sägs om mer fossilt?

Portugal vill använda 660 miljoner euro för investeringar i nya vägar och motorvägar, men nämner knappast något om hållbara mobilitetsåtgärder. Polen vill satsa 3,2 miljarder euro på att effektivisera gaspannor, och både Bulgarien och Rumänien vill satsa hundratals miljoner euro på att bygga ut fossilgasinfrastruktur.

Endast 24 procent av investeringarna för de fjorton länderna ut på att uppfylla EU:s klimatkriterier, enligt EEB.

Klimat- och klimatanpassningsåtgärderna som fokuseras på är mycket snäva, och det planeras inte mycket stödpengar alls till miljöutmaningar relaterade till social rättvisa eller biologisk mångfald.

Det förefaller som om regeringarna avser använda pengarna till en buffert för allt möjligt som inte medborgarna har något inflytande över.  

Från Sveriges sida, som ännu inte lämnat in sin plan, har meddelats att delar av de 30 - 40 miljarder kronor man räknar med i återhämtningsstöd, kommer att gå till att finansiera ordinarie miljöbudget.

Och det kan behövas med tanke på hur miljömålens uppfyllnad verkar gå. Så behövs säkert tillskott både här och där.

Kolla mer här:

https://meta.eeb.org/2021/05/06/recovery-plans-a-wasted-opportunity/


Men hur mycket tål planeten? Kolla gärna in dessa representativa filmer från våra kurser: 

Planetens gränser:

https://youtu.be/NNFY_1TcJbE

Klimatanpassning:

https://youtu.be/fCmVfDafTdc

Passa på att utbilda personalen via nätet! Hos oss finns grund- och fortsättningskurser för alla. 


Ha en fortsatt bra dag!


Var rädd om er och om alla era medmänniskor.

Håll avståndet och följ råden från myndigheterna. 



Farm to fork - är det möjligt?

En ny handlingsplan från EU-kommussionen ska få det ekologiska jordbruket och livsmedelsmarknaden att växa.

Planen ska bidra till att förverkliga EU:s livsmedelsstrategi “Farm to fork” och den strategi för biologisk mångfald, som kommissionen lade fram våren 2020. Där beslutades att anta ett mål om att den ekologiska produktionen i Europa ska öka från ca 8 till 25 procent år 2030.

Handlingsplanen innehåller bland annat en uppmuntran till medlemsländerna att införa “ekologiska regioner”, där lantbrukare, medborgare, företag och offentlig sektor samarbetar kring ett hållbart brukande av lokala resurser baserat på de ekologiska principerna. Dessutom ska 30 procent av EU:s budget för forskning och utveckling inom jordbruk, skog och landsbygdsutveckling öronmärkas till ekosektorn.

Man vill också att en utredning ska visa det verkliga priset för maten, där målet är att mat som produceras på ett mindre miljövänligt sätt ska blir dyrare.

Kolla här:

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_21_1275



Här kommer en lektion i hur och vad vi ska göra. Utifall att någon glömt.

Sveriges klimatmål

Det långsiktiga målet

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas.

Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

 Etappmål till 2030 och 2040

Etappmålen mot det långsiktiga målet inkluderar växthusgasutsläpp i den så kallade icke-handlande sektorn (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsfördelning). Utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen. Etappmålen är:

  • Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990
  • Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990
  • Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990

Målen omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

Sveriges klimatmål (med och utan möjligheten att utnyttja kompletterande åtgärder) och historiska utsläpp.

På motsvarande sätt som för det långsiktiga målet finns även möjlighet att nå delar av målen till år 2030 och 2040 genom kompletterande åtgärder. Sådana åtgärder får användas för att klara högst åtta respektive två procentenheter av utsläppsminskningsmålen år 2030 och 2040.

Etappmål för inrikes transporter

Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Klimatmålet för inrikestransporter konkretiserar den tidigare politiska prioriteringen om att den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030.

Kompletterande åtgärder

För att nå det långsiktiga målet till 2045 och etappmålen får kompletterande åtgärder tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler. Dessa åtgärder kan även bidra till negativa nettoutsläpp efter 2045. Som kompletterande åtgärder räknas:

  • upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder (som är additionella, alltså utöver de åtgärder som redan genomförs),
  • utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser, samt
  • avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

 Kolla:

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/



snart semester?


Skyltar vi ser oftare

För bra för att vara sant?

Nu varnar det internationella energiorganet IEA. Kraftiga stimulanser av fossila bränslen, som en följd av pandemin, kan få de globala växthusgasutsläppen att växa med närmare 5 procent under 2021.

I IEA:s rapport Global Energy Review, kan koldioxidutsläppen i år stiga med 1,5 miljarder ton till 33 miljarder ton. Den näst största ökningen någonsin. Sviten av minskade utsläpp sedan 2014 är därmed bruten.

Fatih Birol på IEA, liknar utvecklingen med den som sågs efter finanskrisen 2008 - 2009, då utsläppen ökade med mer än 6 procent 2010, efter att många länder försökte stimulera sina ekonomier med billig fossil energi.

Trots allt sjönk utsläppen under 2020 med 7 procent till följd av restriktioner under pandemin. Utsläppsnivåerna steg dock redan under slutet av 2020 och översteg i vissa regioner till och med utsläppsnivån 2019.

Nästa år kan de öka ännu mer, då flygandet återigen beräknas ta fart. Flygsektorn, som står för ungefär två procent av de globala utsläppen, men som under 2020 sjönk dessa kraftigt.

I år beräknas efterfrågan på kol öka med 4,5 procent globalt, varav mer än 80 procent av tillväxten är koncentrerad till Asien och 50 procent enbart till Kina. Efterfrågan på olja beräknas öka med 6 procent, vilket ändå är 3 procent under efterfrågenivån 2019.

Även efterfrågan på naturgas väntas stiga med 3,2 procent under 2021 på grund av ökad efterfrågan i Asien, Mellanöstern och Ryssland.

Kolla:

Global Energy Review 2021

The Guardian



EcoEducate - för dej och framtiden

Vattenautomat.

Åk med! Testa våra webbkurser! Gratis prova-på!

Vatten- inte en självklarhet överallt.


Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebookhomepage

Testa gratis!

Som vanligt bjuder vi här på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som i våra kursen om hållbarhet!

Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev hållbarare! 


Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

EcoDriving teori

https://youtu.be/natsLqicrmg

EcoEducate Care

https://youtu.be/vmhoIa5DhyI


KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 


Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.