Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Välkommen till vårt nyhetsbrev om aktuella frågor inom hållbarhet!


Hur mycket pallar planeten?


Är 1,5 graders målet bara en utopi nu?

Hur mycket pallar planeten?

 

Det här med koll-på-läget gäller verkligen inte klimatfrågan. En säger si, en annan säger så. Oenigheten är stor.

 

Så hur ska man då resonera kring alla orosmoln som tornar upp sig?

 

Ja, läs på själva är vårt bästa råd. Försök hitta de som inte bara säger det du tror på, utan var generös i ditt sökande efter nya fakta. Med vårt nyhetsbrev försöker vi visa på olika sidor av myntet, i den mån det går. I våra kurser hänvisar vi alltid till den fakta som levereras från EU:s eller FN:s myndigheter, eller svenska myndigheters utsagor.

 

Men oenigheten är stor inte bara v g forskningen. Inför det nya stora klimatmötet COP26 i Glasgow saknas fortfarande uppdaterade klimatplaner från 78 av de 191 länder som skrivit under Parisavtalet. Och det är inte ens sex veckor kvar tills mötet startar.

 

Bland dessa finns flera stora utsläppare, bland andra Kina och Indien. Bara 113 av de 191 länder som skrivit på Parisavtalet har lämnat in sina klimatplaner vart 5e år, som man utlovat.

 

Kontentan av detta blir att om man räknar samman utsläppsminskningarna i de uppdaterade klimatplanerna som lämnats in, med de som inte uppdaterats, kommer den globala uppvärmningen öka med 2,7 grader till slutet av seklet. En bra bit över vad man ville uppnå med Parisavtalet,  2 grader helst 1,5 grad.

 

På COP26 ska länderna förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras och hur ambitionerna kan höjas i klimatpolitiken.

 

Snart vet vi om det bara var läpparnas bekännelser som genererade Parisavtalet. Senaste IPCC rapporterna verkar man ha glömt redan, några veckor senare. Busieness as usual heter det ju. 

 

Kolla själva på olika forskning på G:

 

Forskare oeniga om Golfströmmens framtid - Vetenskapsradion Nyheter | Sveriges Radio

 

 

https://www.who.int/health-topics/heatwaves#tab=tab_1

 

 

https://www.nature.com/articles/s41558-021-01092-9

 

https://atmosphere.copernicus.eu/northern-hemisphere-wildfires-follow-pattern-warm-and-dry-weather

 

 

https://climate.copernicus.eu/copernicus-second-warmest-june-europe-warmest-record-north-america

 

 

 

-----------------------------------------------------------------
Men hur mycket tål planeten då? 

 

 

Utbilda dina medarbetare! 15% rabatt på licenserna under september och oktober! Välkommen att beställa på nätet.

 

 Kolla gärna in dessa representativa filmer från våra kurser: 

 

 Planetens gränser:

https://youtu.be/NNFY_1TcJbE

  

Klimatanpassning:

https://youtu.be/fCmVfDafTdc

 

 Passa på att utbilda personalen via nätet! Hos oss finns grund- och fortsättningskurser för alla. 


Ha en fortsatt bra dag!



 



Vattnet och det industriella trycket.

Vatten är en bristvara på flera håll. Och en livsavgörande faktor för människor och djur. Ändå slösas det nåt enormt. Bland annat i industriella processer så att vi ska få alla de prylar som vi efterfrågar.

Hittills har man inte mätt hur mycket vatten som egentligen behövs. Men nu finns verktyg framme.

Visste ni t ex att de industriella processer som har störst negativ vattenpåverkan är:

  • Tillverkning av kläder och textilier
  • Utvinning av fossila bränslen som olja och gas inklusive raffinering
  • Gruvbrytning
  • Processindustri för metall- och mineraltillverkning
  • Viss kemikalietillverkning
  • Tillverkning av mineralgödsel
  • Odling av grödor som soja, ris, kakao, palmolja samt frukt
  • Odling av bomull
  • Finansiella verksamheter

Under den senaste Världsvattenveckan har ett nytt verktyg lanserats, som visar hur över 200 industriella processer påverkar vattentillgång och vattenkvalitet.

Eftersom en osäker vattentillgång är en reell finansiell risk, och vatten alltmer på väg att bli en kritisk resurs är det viktigt att företag inser att tillgången till rent vatten - som är en förutsättning i många branscher - inte längre är en självklarhet. Och genom att en tydligare förståelse för hur deras verksamheter påverkar vattentillgång och kvalitet i de vattenkällor de utnyttjar, kommer de förhoppningsvis att förändras i en positiv riktning.

Verktyget, CDP Water Impact Index, rankar över 200 industriella aktiviteter och deras inverkan på vattenresurserna globalt. Samtliga viktiga stadierna i värdekedjan rankas i verktyget, dvs vattenanvändning i direkt verksamhet, i leveranskedjan och i produktanvändning.

Dessutom, för varje stadie rankas dels aktivitetens beroende av sötvattenuttag eller förbrukning, dels hur föroreningar sprids samt hur dessa bryts ned i vattenmiljöer.

Varför har man tagit fram ett verktyg här? Tanken är att ge företagen och investerare en bättre kunskap vid investeringar. En kunskap som vi alla borde ta till oss kan man tycka.

Kolla här:

Water Watch - CDP Water Impact Index - CDP



Hur bra är egentligen förnybart?

Bara industriavfallet från vindkraftverk och solcellsanläggningar kan komma att växa med 3000 procent de kommande 10 åren. Dessutom är det svårt att återvinna då det innehåller flera skadliga ämnen som till exempel kadmium, arsenik, bly, polyvinylfluorid och polyvinylidenfluorid, visar European Environment Agency, EEA, i en ny rapport.

Så nu ökar trycket på producenterna. Flera ledande vindkrafts- och solcellstillverkare, som Vestas, Siemens och Ørsted, har lovat att producera fullt återvinningsbara vindkraftverk.

Kolla:

https://www.eea.europa.eu/publications/emerging-waste-streams-opportunities-and



Hur hållbara är egentligen dina fonder?

Fonder till varje pris?

Vad kostar egentligen dina fonder? Vad är acceptabelt? Är det att vi fortsätter sätta våra (pensions)pengar i fonder som deltar i skövlandet av Amazonas, jordens lungor?

Nedan granskning sätter fingret på det brinnande Amazonas problem och våra svenska banker.

Svenska banker fortsätter att investera i högriskbolag som bidrar till regnskogsskövling i Amazonas. Rapporten från Fair Finance Guide, Naturskyddsföreningen och World Animal Protection visar på att detta faktum kvarstår. Trots att man lovat bättring?

Granskningen visar även, häpnadsväckande nog, att flera av bankernas hållbarhetsfonder innehåller aktier från bolagen. Hit hör att flera hållbarhetsfonder i flera banker; Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, SEB, Skandia och Swedbank, alla har aktier i de utpekade företagen.

De sju största bankerna i Sverige investerar enligt undersökningen minst 9,2 miljarder kronor och har de senaste fem åren även gett 2,3 miljarder i lån och finansiering till 27 av 61 granskade högriskföretag, med kopplingar till skogsskövling i Amazonas. Mest har Nordea investerat, 5,5 miljarder, medan Danske Bank och SEB har gett störst lån, totalt 2,2 miljarder. Danske Bank har flest finansiella kopplingar till företagen, totalt 19 stycken.

Flera av företagen som bankerna investerat i har kopplingar till odling av soja och köttproduktion i Amazonas, däribland flera internationella livsmedelsjättar, där ibland Archer Daniels Midland och Bunge, som båda kopplats till illegal avverkning i Amazonas.

SEB har lånat ut flera hundra miljoner kronor till den amerikanska sojajätten Cargill med kopploingar livsmedelskedjan Carrefour, som säljer kött från området, och i mejerijätten China Mengniu Dairy, som använder soja i djurfoder.

2020 ledde en liknande granskning av svenska bankers kopplingar till skövlingen av Amazonas, till protester från tusentals bankkunder. Bankerna har bättrat sig något och genomfört en del initiativ, menar Fair Finance Guide, men som den nya rapporten visar är det långt ifrån tillräckligt.

Kolla:

Svenska fondpengar fortsätter hota Amazonas | Fair Finance Guide



Med tanke på översvämningarna, bäst att bosätta sig på vattnet?


EcoEducate - för dej och framtiden

Välkommen på provtur Kontakta oss idag!





Kontakt: info@miljoutbildning.se


facebookhomepage


Testa gratis!

Som vanligt bjuder vi här på en massa nyttiga länkar och rapporter som är rykande färska! Precis som i våra kursen om hållbarhet!

Dags att göra nåt? Skaffa mer kunskap och inhämta mer fakta. Hjälp till att hjälpa planeten.

Testa också vår grundkurs:
EcoEducate Basics. Miljö- och hållbarhetsutbildning på nätet.


Läs. Utbilda dig! Gör. Gör nu. Handla. Agera. Välj och välj bort. Det finns massor av hjälp att få. Och massor att göra och bra val att göra. Idag, i morgon, nästa vecka...Lev hållbarare! 


Redan klarat grundkurserna? Testa fortsättningarna:

Bygga en hållbar värld respektive kursen En hållbar livsstil och vägen dit. Med råd och tips för en hållbar livsstil. 

Väkommen på provtur! 

Kontakta oss gärna på info@miljoutbildning.se


KOLLA IN FILMER FRÅN VÅRA KURSER:

EcoDriving teori

https://youtu.be/natsLqicrmg

EcoEducate Care

https://youtu.be/vmhoIa5DhyI


KOLLA IN NÅGON AV VÅRA DEMOS:

http://www.miljoutbildning.se


EcoEducate Basics finns även på engelska nu. 
Mer info om innehåll kolla hemsidan.

Vill du inte längre ha detta utskick, avregistrera dig nederst i brevet. 


Text med bakgrund

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.

Sent with Get a Newsletter
Pinterest
LinkedIn
Copy link
Copied!