Välkommen till Anhörig- och kunskapscenters nyhetsbrev!

I nyhetsbrevet vill vi belysa teman ur anhörigas perspektiv och ge inblick i anhörigas olika livssituationer. Vi vill också förmedla information om aktuell forskning och insatser till stöd för anhöriga på nationell, regional och lokal nivå.

Den 29 september upphävs de flesta restriktioner som vi haft på grund av pandemin och vi börjar kunna återgå till ett mer normalt sätt att leva. Pandemin har inneburit konsekvenser för många anhöriga. I det här numret av vårt nyhetsbrev vill vi presentera resultat från några av de olika kartläggningar som gjorts kring pandemins påverkan.

Vi vill också berätta om nya medarbetare på Anhörig- och kunskapscenter och tipsa om utbildningar, grupper och tematräffar som vi erbjuder under hösten, då vi äntligen börjar kunna mötas igen ”på riktigt”.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga presenterade sin kartläggning över pandemins konsekvenser för anhöriga i mars 2021. Kartläggningen är resultatet av enkätsvar från 598 anhöriga och 216 anhörigkonsulenter samt sex digitala fokusgrupper med sammanlagt 51 anhörigstödjare från offentlig och ideell sektor. Kartläggningen visar när det gäller anhörigas situation att det sociala nätverket minskat samt att hälsan, ekonomin och livskvaliteten försämrats under pandemin. Anhöriga har gjort allt mer omfattande insatser som en konsekvens av inställda aktiviteter för den närstående, men också av rädsla för smitta. Det har funnits tveksamhet till hemtjänst och dagverksamhet. Det har även förekommit att man tagit hem sin närstående från boende då man varit rädd att personen skulle bli sjuk. Studien visar att 56% av de anhöriga upplevde att den egna hälsan försämrats under tiden. Den psykiska hälsan mer än den fysiska.

På många håll har anhörigstödet minskat, ställts in eller skjutits upp. Det visar att tjänsterna som erbjuds inte är anpassade efter behov som kan uppstå under en kris. Digitalt stöd har utvecklats, men sådant stöd kräver fungerande IT-plattformar och support från IT-avdelningar i kommunerna. En del anhörigkonsulenter har fått andra arbetsuppgifter under pandemin vilket inneburit färre personer som arbetat med konkret stöd till anhöriga. Social distansering och stängda mötesplatser har gjort det svårare att nå nyblivna anhöriga. Man har också sett en ökad frekvens av stödsamtal via telefon samt walk-and-talk-möten. Läs hela rapporten här.

Barn och unga med NPF har drabbats särskilt då aktiviteter ställts in och skolor haft distansundervisning. Föräldrar har tvingats ta ett större ansvar för barnens skolgång vilket påverkat deras arbete, ekonomi och familjesituation. Många upplever också att stöd från samhällets sida tagit längre tid att få och/ eller uteblivit under pandemin. Attention ser att den fysiska och psykiska hälsan blivit sämre hos många med NPF och deras anhöriga. Samtidigt har situationen med hemarbete ökat flexibiliteten och minskat stressen i vardagen för en del. Läs rapporten ”Det mesta har ställts in” i sin helhet här.

I en debattartikel i nyhetstidningen Dagens samhälle , september 2020, beskrev Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och ANDTS-samordnaren Lina Pastorek hur kommuner, regioner, socialchefer och beroendeverksamheter lyft en oro över att rätt vård och stöd till personer med missbruk, beroende och samsjuklighet riskerar att dröja i och med pandemin. Misstanke finns att tröskeln för vård och behandling kan ha höjts.  Även i Socialstyrelsens register syns att vårdtillfällena har minskat vilket kan bero på att människor haft svårare att få vård eller att många har avstått. Man pratar även om att samordningen av insatser från hälso-och sjukvården respektive socialtjänsten behöver utvecklas. Arbete med att identifiera skadligt bruk för att förhindra beroende måste också förbättras. Viktigt är att fler med exempelvis riskfull alkoholkonsumtion uppmärksammas redan i primärvården. Vi har också en hög narkotikadödlighet i Sverige och det behövs ett starkt förebyggande arbete inom skola, socialtjänst och polis. Fungerande samverkan har stor betydelse för personerna med missbruk, beroende och samsjuklighet. Det är hög tid att samordningen mellan socialtjänst, psykiatri och primärvård stärks. Läs hela debattartikeln här.

Många anhöriga kan ofta befinna sig i en stressad situation, något som kan påverka den psykiska hälsan och livskvaliteten. Att motion, frukt och grönt är ett bra sätt att stärka sin fysiska hälsa känner de flesta till, men man kan även stärka sin psykiska hälsa. Sveriges Kommuner och Regioner har i samarbete med flera andra aktörer tagit fram ”huskurer” för ett ökat välbefinnande. ”Huskurerna” hjälper dig att ta hand om dig själv på bästa sätt även i en svår anhörigsituation. Här är fem ”huskurer” för ökat välbefinnande:

• Bli andfådd minst varannan dag – fysisk aktivitet minskar stressnivåer och hjälper oss att reglera känslor .
• Skapa tid för återhämtning – sömn och vila hjälper vår hjärna att rensa bland intryck. Avsätt tid och skapa rutiner för avkopplande aktiviteter.
• Prata med någon varje vecka – försök att ringa, chatta eller träffa en bekant minst en gång i veckan.
• Följ ditt hjärta – hitta de små sakerna som ger glädje och mening. Utforska vad du behöver och vill ha mer av i livet.
• Tro inte på allt du tänker – du är inte dina tankar – vi tänker cirka 60 000 tankar per dag. Många av dessa tankar är samma tankar som kommer igen, och det är inte alltid de stämmer.

Läs mer om huskurerna här.