Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

NYHETSBREV 3/2021

Om du vill säga upp din prenumeration klickar du på länken längst ner på sidan.

Håkan Henrikson blir Gård&Djurhälsans nya VD

Håkan Henrikson har utsetts till VD för Gård & Djurhälsan. Håkan har tidigare jobbat i olika befattningar på Jordbruksverket, de senaste åren som Näringslivschef och Chefsveterinär. Han har även varit chef för Distriktsveterinärerna och Divisionsdirektör för främjande och förvaltning.

Håkan börjar sin anställning vid Gård & Djurhälsan den 1 november. Välkommen!

Underlätta för djuren i värmen!

Visste du att exempelvis kalvar kan drabbas av värmestress när temperaturen utomhus överstiger 20-22°C? Symtom på värmestress kan vara nedsatt foderlust, ökad andningsfrekvens och ökad temperatur.

Du kan förebygga värmestress genom:

  • att öka ventilationen, antingen med fläktar eller naturligt
  • ha lägre beläggningsgrad
  • att strö riktigt alternativt mocka ur ströbädd ofta
  • se till att det finns rikligt med färskt dricksvatten (dessutom minskar du risken för felaktigt sugbeteende hos kalvarnär kalvens vätskebehov är tillfredsställt)
  • utfodra när det är svalare: tidigt på morgonen eller på kvällen
  • kyl eventuellt djuren med sprinklers 
  • öka saltmängden i fodret för att stimulera törsten (detta kräver fri tillgång på vatten)
  • Ge om möjligt djur som är ute tillgång till skugga
  • klippa djuren för att underlätta värmeavgången

Kom även ihåg att hålla extra rent i vatten- och foderkärl, då bakterier och annat växer snabbare i värmen.

Tillgång till salt och mineraler - samt vatten - är viktigt alla dagar på betet. Varma dagar kan saltaptiten öka.

Varmgång i fodermixen?

Jäst gillar värme, syre och socker vilket innebär att en färdigblandad mix i sommarvärme är rena drömläget om man är en jästsvamp. Jästen förbrukar energi i kolhydraterna och bildar värme under processen – det blir det vi kallar varmgång.

Tillsatsmedel – det finns några olika preparat på marknaden, både torra och flytande produkter, som man blandar i mixen och som förhindrar varmgång. Fråga din säljare för att hitta rätt produkt som passar ditt system och följ rätt dosering, de skiljer sig åt mellan sorterna.

Blanda oftare – minska möjligheterna för jäst och mögel att hinna växa till i mixen. Själva blandningsprocessen av mixen ökar syretillgången och när vi dessutom tillsätter lättillgängliga kolhydrater (ex spannmål, kraftfoder, betprodukter etc) blir det större risk för varmgång. Om du i vanliga fall blandar varannan dag kanske du behöver blanda och utfodra mix varje dag på sommaren.

Utnyttja den svala delen av dygnet! Utfodra tidigt på morgonen medan det fortfarande är svalt, eller på kvällen så djuren har fräscht foder under hela natten.

Anpassa utfodrad mängd foder efter konsumtionen! En mix som det blivit varmgång har sämre smaklighet, vilket gör att djuren ofta tappar i foderkonsumtion. Se till att de äter upp fodret de får i rimlig tid och att det inte ligger kvar gammalt foder på foderbordet! Städa foderbordet extra ofta varma dagar!

Läs mer om >> Tillsatsmedel för att minska risken för varmgång i ensilage

Gård & Djurhälsan får masterkompetens i bedömning av djurvälfärd i primärproduktionen

Katinca Fungbrant, nöthälsoveterinär på Gård & Djurhälsan, har i dagarna tagit examen från Århus universitets 2-åriga masterutbildning i bedömning av djurvälfärd i primärproduktionen för djurslagen nöt, gris, fågel och mink och blir därmed först i Sverige med masterkompetens inom detta område. Utbildningen omfattar kunskap om underlag och bakgrund för djurskyddslagstiftning såväl internationellt som nationellt (dansk lagstiftning).

–Det är intressant att jämföra lagstiftning men också olika initiativ till djurvälfärdsmärkningar som nu blir allt vanligare i Danmark och övriga Europa. I Sverige finns det få renodlade djurvälfärdsmärkningar men ändå är det många producenter som gör mer än vad lagen kräver när det gäller utrymme eller betesdrift, säger Katinca.

Utbildningen lägger också stort fokus på kunskap om vilken forskning som finns bakom olika indikatorer och metoder för att mäta djurvälfärd. Katincas examensarbete gick ut på att utarbeta parametrar för att bedöma välfärd hos tjurar på stall i svenska besättningar.

Katinca fortsätter:
–Sverige har absolut ett bra läge när det gäller djurvälfärd men det finns också många områden där vi kan utvecklas. Framför allt när det gäller byggfrågor och hur man bygger med bäst komfort tex för tjurar som föds upp på stall. Vi är ganska ensamma om att ha den produktionstypen i Europa så det finns inte så mycket kunskap att hämta internationellt om just detta

–Vi är otroligt stolta över Katincas examen och det är jätteviktigt för oss att föra diskussionerna kring djurvälfärd just utifrån produktionens perspektiv. Både vi rådgivare och våra kunder jobbar ju varje dag med att bedöma och förbättra både djurhälsa och djurvälfärd för förbättrade produktionsresultat, säger Virpi Welling, affärsområdeschef för NÖT på Gård & Djurhälsan.

Lite längre läsning....

Fakta om Fästingar

Fästingar är en slags kvalster som hör till gruppen spindeldjur. I Sverige har man hittat fästingar från två fästinggrupper, de hårda och de mjuka fästingarna. Hårda fästingar har en hård kitinplåt över ryggen som de mjuka fästingarna saknar. I Sverige finns bara en art mjuk fästing, och den angriper inte nötkreatur. I Sverige hade 20 olika fästingarter hittats 2017.

Vår vanligaste fästing är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus, detta gäller även för nötkreatur. 2018 hittades flyttfågelsfästingar (Hyalomma marginatum och Hyalomma rufipes) som också misstänks angripa nötkreatur. 

Vår vanligaste fästing är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus, detta gäller även för nötkreatur. 2018 hittades flyttfågelsfästingar (Hyalomma marginatum och Hyalomma rufipes) som också misstänks angripa nötkreatur. 

Skillnaden från vanlig fästing är att de oftast sitter på djurens bakkropp och när de sugit blod är de ca dubbelt så stora (2 cm) som den vanliga fästingen. Dessa fästingar kan potentiellt vara med och sprida sjukdomar. De kommer till Sverige med flyttfåglar och kan vanligtvis inte utvecklas till vuxna fästingar i Norden.

I Sverige hittas den vanliga fästingen i hela Götaland, nästan hela Svealand och längs norrlandskusten upp till Umeå. De senaste trettio åren har den även börjat sprida sig inåt i Norrland. Spridningen har troligtvis orsakats av fåglar, vandrande djur eller människor, men även om fästingarna färdas norrut är det inte säkert att de kan etablera sig överallt.

Fästingar finns framför allt i områden med halvhögt gräs i närheten av vatten. De sitter gärna i grässtrånas topp eller i låga buskar där de kan haka sig fast på passerande värddjur. Fästingar är beroende av fukt för att överleva. De tar upp vätska från omgivningen och kan ta upp fukt från luften om den relativa fuktigheten är 80-96%. Uppe på grässtrån är det torrare, därför behöver fästingar klättra ned mot marken för att fylla på vatten då och då. När det är varmare och torrare är det svårare för fästingarna att få tillräckligt med vätska, därför minskar deras aktivitet under varma, torra somrar.

Fästingar har få naturliga fiender. Fåglar tar enstaka fästingar och det finns flera parasitstekelarter som angriper släktet Ixodes som den vanliga fästingen hör till.

Fästingar har fyra livsstadier: ägg, larv, nymf och vuxen. Parningen hos den vanliga fästingen äger rum innan honans sista blodsmål. Vanligtvis sker detta inte på värddjuret. Hanen kan para sig flera gånger medan honan efter sitt sista blodsmål lägger 1000-3000 ägg på marken i tät vegetation och sedan dör. Vår och tidig sommar kläcks äggen inom 1-3 månader. Sensommar och höst övervintrar honan och lägger äggen nästkommande år. Ur ägget kläcks en larv som är ca 0,5 mm lång med 3 par ben. Larven behöver suga blod för att utvecklas till nästa stadie: nymfen. Nymfen har 4 par ben och blir ca 1 mm lång. Efter nymfens blodsmåltid utvecklas den vidare till en vuxen fästing med 4 par ben. En vanlig fästinghona blir vanligtvis 3 år gammal, med ett spann på 2-6 år.

Under alla livsstadier utom som ägg behöver fästingen suga blod för att kunna utvecklas vidare. Fästingar suger i huvudsak blod från ryggradsdjur. Larverna brukar angripa smågnagare och småfåglar. Nymfer angriper vanligtvis lite större djur som harar och hönsfåglar. Vuxna fästingar angriper även större djur. Fästingars mundelar har kraftiga hakar som gör att de kan borra sig in i huden och sedan hålla sig kvar medan de suger blod. Bettet känns inte eftersom de har ett bedövande ämne i sin saliv. Larver och nymfer suger blod i 3-5 dagar. Larver kan överleva 13-19 månader utan att äta medan nymfer kan överleva uppåt 2 år. Vuxna honor kan suga blod i en till två veckor om de inte störs och kan överleva 21-31 månader utan att äta beroende på fuktighet och temperatur.

Eftersom fästingar igenom sin livscykel biter flera värddjur kan de få i sig smittämnen som bland annat betesfeber och sommarsjuka som de sedan kan sprida vidare. Ju längre en fästing sitter fast desto större är risken att den hinner överföra smittämnen. Vid mycket kraftiga fästingangrepp kan djur drabbas av blodbrist. Bettet kan även bli infekterat.

Betesfeber orsakas av bakterien Anaplasma phogocytophilum. Bakterien kan överleva i en smittad fästing i mer än ett år. Vanliga symtom är trötthet, dålig matlust och hög feber. Nedsatt mjölkproduktion hos mjölkkor är också vanligt. Immunitet utvecklas men varar bara några månader. 

Sommarsjuka (babesios, piroplasmos, blodpinkning) är en allvarlig sjukdom som ses i södra och mellersta Sverige och som orsakas av parasiten Babesia divergens. Smittämnet kan överleva flera år i fästingarna och överförs från vuxen till ägg. Kliniska symtom ses hos vuxna djur medan kalvar sällan blir dåliga. Smittade djur blir kroniska smittbärare i flera år. Vanliga symptom är hög feber, trötthet och blod i urinen. Dödligheten är hög utan medicinsk behandling. 

Läs mer om bland annat Betesfeber och Sommarsjuka här!

Fakta om flugor

Flugor är ett gissel som förmodligen alla djurägare kämpar mot, och nu på sommaren är det åter aktuellt att att ta upp kampen mot plågoriset. Flugor kan sprida sjukdomar, de irritera djuren och smutsar ner på väggar och fönster.

Flugorna är ganska stationära och flytta sig sällan längre än två-tre kilometer från platsen där de kläckts men mellan gårdar som ligger nära kan de ta med sig smittämnen från andra djur.

 Den vanliga husflugan, Musca domestica, förökar sig snabbt, en enda hona kan under en sommar ge upphov till minst 1000 nya flugor. Det är den vanligaste flugan i ladugården och äggen läggs i fuktig gödsel eller blöta foderrester. Husflugan älskar värme, och vid sommartemperaturer lägger de gärna ägg utomhus. Utvecklingen från ägg till vuxen fluga är helt beroende av värme, det kan gå på en vecka när det är riktigt varmt och under sommaren kan det bli upp till 12 generationer flugor från ett flugpar. Husflugan lever av de flesta socker och proteinhaltiga ämnen, kroppsvätskor, foderrester, mjölkrester mm. Den största skadan gör husflugan genom att irritera djuren, särskilt kalvar kan bli nedsatta av att hela tiden sparka, skaka sig och vifta med svans och öron i stället för att ligga och vila.

Stickflugor finns tre arter, både inne, stallflugan, och ute på betet, lilla och stora stickflugan. De är något mindre än husflugorna, ger smärtsamma stick och kan orsaka både sänkt mjölkproduktion och viktförluster. Dessa arter kan ge sommarsår på kornas spenar och bidrar till juverinflammationer.

Ansiktsfluga, betesfluga eller höstfluga, Musca autumnalis, finns utomhus under maj till september. Flughonorna lever på sekret från kornas munnar, nosen och ögonen och förökar sig i färsk kogödsel, medan hanarna är nektarsugare.  I Sverige sprider den en parasit, bindhinnemasken, Parafilaria bovicola, som ger köttet från smittade djur en grön nyans och kan orsaka betydande kassationer vid slakt. Den kan också sprida bakterier som ger ögoninflammation hos djuren.

 Spyflugorna är en grupp flugor vars larver (likmaskar) lever i kadaver. Vissa kan dock även lägga ägg på levande djur om de har gödselförorenad och skadad hud. Larverna utsöndrar ämnen som löser upp vävnaden och det gör att spyflugelarverna kan krypa in i kroppen. Detta kan drabba lamm och kalvar som har smutsats ner av diarré. Här gäller det att se upp och vid behov snabbt ta in och tvätta av djuren.

Det är lätt att se flugorna och deras larver och puppor, svårigheten ligger i att hinna stoppa förökningen innan de blivit allt för många.

Förebyggande åtgärder mot flugor:

  • Gödsla ut ofta! I ladugården är det framför allt kalvboxarna som måste gödslas ut minst en gång i veckan. Då hinner inte flugäggen kläckas under de varma perioderna. Bäst är om kalvarna inte alls vistas i ladugården sommartid, enkla hyddor ute under en period är bra både mot flugor och för att hinna med den årliga stalltvätten.

  • Låt dem inte lägga ägg!  Överallt där det blir lite smutsigt, fuktigt, varmt och skyddat tycker flugorna om att lägga sina ägg. Noggrann rengöring av hela ladugården en gång per år gärna med åtföljande kalkning är viktigt för att hålla undan flugorna.

  • Försvåra för larverna! I småskrymslen i gödselrännor, under spaltgolvet och i kulvertar kan det lätt bli kvar gödsel där fluglarverna kan överleva.

  • Öka avståndet mellan stall och kläckningsplats! Utanför ladugården kan det kläckas flugor i ansamlingar av gödsel. Förutsatt att gödseln innehåller tillräckliga strömängder går det att lägga den som en stuka en bit från ladugården i väntan på spridning.

Vid ekologisk djurhållning där djuren huvudsakligen vistas utomhus under sommarperioden finns det mycket goda möjligheter att hålla efter husflugan, som är den vanligaste inne i ladugården, enbart genom rengöring både inne och ute.

Ett biologiskt alternativ som provats i svinstallar är parasitflugor (rovflugor) som lägger ägg i husflugans larver. Det har fungerat bra och är godkänt av Kemikalieinspektionen.

Höstflugan (betesfluga) och några av stickflugorna finns ute på betet hela sommaren och är beroende av färsk dynga för sin förökning.

Går det att sprida ut mockorna, så att de torkar, i samband med betesputsning, hämmas flugorna och även en del betesparasiter. 

Plötsliga dödsfall på bete - vad kan orsaken vara?

Nu har sommaren kommit och många har tömt stallarna och släppt ut sina nötkreatur på bete. Vi förväntar oss att djuren ska växa och må bra och att vi själva ska få lite lättnader i arbetet. Men så plötsligt ligger där ett djur i en onormal position, stendött. Alla som har djur vet hur ledsamt detta är och hur frågetecknen hopar sig, ska fler dö? Kan det finnas giftiga växter? Har det hänt en olycka?   Varför?

Ja varför dör djur på bete, där de logiskt sett borde må som bäst. Här nedan listas en del tänkbara orsaker, från det vanligaste till det mer unika. Tänk bara på att det är klokt att slå en signal till din djurhälsoveterinär om du hittar ett dött djur, ibland kan en obduktion eller annan undersökning vara värdefullt och då är det snabba beslut som gäller när det är varmt ute.

  • Djur som dör de första veckorna efter betessläpp kan faktiskt ha varit sjuka när de släpptes ut. Det vanligaste är att unga kalvar har tarm- eller lunginflammation redan på stall. När de har nära till mat och vatten och lugn och ro händer inget men när de släpps ut, börjar springa, tappar bort sin ko och inte hittar maten, då blir den underliggande sjukdomen övermäktig och de får en akutisering av sjukdomen.
  • Köttraskalvar födda på vintern, med mycket muskler och hög ämnesomsättning behöver vitaminer och mineraler i stor mängd. Selenbrist ger akut sönderfall av muskulaturen och skador på hjärtat när djuren börjar springa. Brist på magnesium kan ge kramper som kan leda till döden. Ett foder med högt kaliuminnehåll under vintern utarmar djuren på magnesium och det tar tid att bygga upp förrådet i kroppen igen. Akuta dödsfall kan bli följden.
  • Magsår är inte ovanligt på kalvar någon vecka efter betessläpp. Troligen är det foderbytet som de har svårt att klara. Inte sällan är det ganska stora, fina kalvar som ligger döda utan tidigare symtom.
  • Slagsmål kan ge brutna nackar, eller andra dödliga skador. Rovdjur och hundar kan döda djuren. Även blixtnedslag kan döda djur som stått på fel ställe. Är djuren försäkrade kan det krävas obduktion.
  • Insekter är irriterande men knott kan vara dödligt farliga i stora mängder. Beten vid bäckar, åar och sjöar kan vara rena dödsfällorna på vår och försommar. Typiskt är att det syns blod runt juver och pung och under magen på döda djur. Andra farliga djur är fästingar som kan sprida flera sjukdomar exempelvis sommarsjuka/babesia.
  • Det späda betet har lågt innehåll av fibrer. I energi och proteininnehåll liknar det mer ett kraftfoder. Våm- och tarmbakterierna behöver anpassa sig annars blir det lätt andra, icke önskade bakterier, som tar överhand. Det är inte alltid det hinner bli en synlig diarré innan djuret dör av bakteriegifterna som sprids från tarmen ut i kroppen.
  • Längre fram på sommaren kan det vara betesbrist som orsakar problem. Giftiga växter ratas nästan alltid av djuren, men när betet tryter kan de ge sig på även sådant som de borde låtit bli. Djuren kan ha gått i samma hage hela tiden men först när godsakerna är uppätna börjar de knapra på de giftiga växterna. Vi skiljer på de akut giftiga som sprängört och idegran där även mycket små mängder dräper direkt, medan smörblomma och örnbräken krävs ätande av stora mängder och upprepad förtäring för att orsaka skada. Ett specialfall är ekollon där det kan gå bra att ha djuren i ekhagarna i många år men där det plötsligt, ett år, efter en hård storm på hösten, kan ligga flera djur döda i hagen. Ekollon är giftigt och när djuren äter mycket på en gång slår det ut njurarna och djuren dör.
  • djuren tillgång till en naturlig vattenkälla kan algblomning orsaka problem. En del alger bildar gifter som då finns lösta i vattnet. Misstänker att djur har dött av alggift  kan en obduktion behövas. Självklart får nytt vatten ordnas snabbt till resten av gruppen.
  • Naturbetesmarker kan innehålla många oönskade föremål. Gamla bil- och traktorbatterier har ofta ställts i gårdens ”skräphåla”. Ingen då kunde ana att den lilla skogsdungen skulle ingå i en beteshage 30 år senare. Bly är giftigt men nötkreatur tycker att det är mycket gott. Bly smakar salt och har djuren inte tillräcklig tillgång till salt och mineraler kan de till och med gräva upp gamla batterier för att äta. Döden kommer snabbt om de får i sig bly. Skräp i form av annan metall kan ätas av kor och orsaka vasst, som de flesta känner till. Dock är akuta dödsfall ganska ovanligt. Det farligaste är spik, skruv och ståltrådsbitar från stängsel.
  • Frasbrand är en smittsam sjukdom som ger dödsfall på bete. Bakterierna finns i marken och djuren infekteras via munnen. Sjukdomen ses ibland som hälta och att djuren får gas under huden som frasar vid beröring. Det är hög dödlighet men det finns ett bra vaccin. Misstänker du frasbrand är det viktigt med snabb diagnos, snabb installning av kvarvarande djur och snabb behandling, ring direkt.
  • Till de tack och lov mer ovanliga dödsorsakerna hör mjältbrand. Bakterien finns i jorden och djuren kan infekteras om det har gjorts grävarbeten eller marken torkat sönder. Ring genast till veterinär om du misstänker mjältbrand, sjukdomen regleras i lagen och döda djur får inte hanteras eller flyttas utan tillstånd av Jordbruksverket.

Detta var bara ett litet smakprov på sommarens faror. Trots allt är ju nästan alla djur friska och mår toppen ute i sina hagar. Men är olyckan framme tveka inte att ringa din djurhälsoveterinär för råd.

Denna artikel är hämtad från Gård&Djurhälsans kunskapsbank, och kan läsas även där. Klicka här för att komma till den - om du kanske vill dela artikeln med en kollega?

NÖTTOPPEN Ungtjur 2021

- Är du bland de bästa?

Anmälningar till Nöttoppen pågår! Du har väl sett vår Toppen-tävling för dig som är kund hos oss, där tävlingsgrenen är Slaktkroppstillväxt!  

En hög tillväxt kräver bra kalvar, bra insättningsrutiner, optimal utfodring och skötsel och friska djur, och vi vet att det finns många besättningar i vår kundkrets som väl fyller dessa kriterier – i denna tävling vill vi hylla er!  

Det finns två kategorier i tävlingen:

  • Dikalv –> Slutgödning av köttrasdjur
  • Kalv från mjölkbesättning  –> Uppfödning av mjölkrasdjur
    (kan vara köttraskorsning, men med moder mjölkras)

Du kan tävla i båda kategorierna om du har båda delar i produktionen.  

Såhär går det till:

  • Du anmäler dig på hemsidan – senast 15 september 2021 
  • Vi hämtar de uppgifter som krävs för tävlingen samt bearbetar enligt tävlingens kriterier 
  • Medelvärdet för 95 % de djur med högst slaktkroppstillväxt beräknas  
  • Vinnaren utses –och presenteras vid Köttriksdagen i Jönköping i november 2021.

Grenen är Slaktkroppstillväxt!  

Ditt bidrag är samtliga djur i besättningen som är slaktade under perioden 1 september 2020 till 31 augusti 2021och för att delta så fyller du i anmälningsformuläret på vår hemsida.

Sista dag för anmälan 15 september 2021

Digitala möjligheter!

Du vet väl att vi i Gård & Djurhälsan även erbjuder digitala lösningar för kunskap och rådgivning?

Digital rådgivning - prova-på-erbjudande!

Du vet väl att vi i Gård & Djurhälsan kan erbjuda digital rådgivning? Klicka på film-länken nedan och se vad ett sådant rådgivningstillfälle kan innebära!

Just nu har vi prova-på-erbjudande av digital rådgivning, upptill 30 minuter digitalt möte via telefonen, surfplattan eller datorn per företag*. Välkommen med din utmaning!

*finansieras av EU-medel

https://youtu.be/fzOn31OB3W8…

Läs mer om våra tjänster här: https://www.gardochdjurhalsan.se/radgivning-tjanster/not/

Våra riktlinjer med anledning av Coronaviruset

Vi på Gård & Djurhälsan följer löpande utvecklingen kring coronaviruset, COVID 19, och då framför allt de anvisningar Folkhälsomyndigheten med flera ger.

Vi har samma förväntan på er som deltar på våra kurser som vi har på våra egna medarbetare och förutsätter att ni respekterar dem.

Läs mer här om våra riktlinjer!

Gilla Gård & Djurhälsan på Facebook!

Du följer väl Gård & Djurhälsan på Facebook?

En bra hjälp att bli påmind om kurser, tips och annat aktuellt!

Vår hemsida - din Kunskapsbank!

Gård & Djurhälsan erbjuder såväl veterinära som produktionsrådgivningstjänster med bättre djurhälsa, produktion och ekonomi i fokus.

På vår hemsida, www.gardochdjurhalsan.se kan du hitta de tjänster och produkter vi för tillfället erbjuder dig som nötköttsproducent. Där finns också en förteckning över aktuella kurser, samt en omfattande kunskapsbank med faktaartiklar om många områden som rör nötköttsproduktionen.

Nu finns också några poddavsnitt i Nötpodden som du kan lyssna på!

Du är naturligtvis alltid välkommen att kontakta oss om du har några frågor kring din produktion!

Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.